Mentala utsläpp

En förskönande omskrivning

Märkliga politiska argument

Kategori: Fritt svävande tankar


Någonting är märkligt med den politiska debatten. Saker förenklas till nåt som inte är trovärdigt, men tillåts bli argument i debatten.

Exempel:

Där tycks finnas en tro på att skattehöjning automatiskt betyder mer skatteintäkter. Det enkla sambandet tror jag inte på alls. Vore det så skulle 100% skatt vara en lysande idé. I själva verket är det nog närmast oöverskådligt vad en skattehöjning (eller sänkning) får för effekt. En skattehöjning påverkar beteenden, och dessa beteenden påverkar i sin tur skatteintäkten. Den som försöker hävda att man ska "finansiera något med en skattehöjning" har inte särskilt mycket på fötterna. Ingen vet vad nettoeffekten av en sådan blir, och den kan dessutom förändras över tiden (beteenden som inte går att ändra snabbt går att ändra långsamt).

Där tycks finnas en absolut koppling mellan antalet anställda i vården, och vårdens kvalitet. Varför skulle det vara så? Varje arbetad minut som inte är direkt mänsklig kontakt med patienten kan ifrågasättas. Går den att automatisera, förenkla eller rationalisera bort, så är det väl av godo, så länge inte själva vården blir sämre? Annars skulle vi kunna göra vården bättre genom att anställa pappersvändare, materialinköpare, personaladministratörer, chaufförer till personalen, och så vidare i stora drivor. Eller genom att låta en större personal gå stora tidskrävande omvägar mellan sina vårdtagare. Så kan det knappast vara.

Uppmätta resultat i skolan tycks anses vara resultatet av den politik som förts samma år som mätningen gjordes. Kurvor som visar på försämrade resultat år för år under de senaste 8 åren påstås vara dessa 8 års regerings fel. Jag blir nästan mörkrädd av dumheten i det resonemanget. Resultaten och kunskapen hos en elev idag är följden av beslut under lång tid, och av elevens skolgång sedan hen började skolan. Jag skulle gissa att dagens resultat påverkas av beslut tagna om lärarutbildningen på 80-talet eller tidigare, eftersom de besluten påverkade kompetensen hos de lärare som utbildat dem som nu går gymnasiet. Beslut 2012 har noll eller minimal inverkan på resultaten 2013.

Valfrihet tycks vara jättebra, även om det innebär att välja mellan två usla alternativ, istället för att bara ha ett bra alternativ. För att göra valfrihet till ett positivt argument måste en lång kedja av andra antagande och aspekter göras, och hålla.

Jämlikhet tycks vara när alla får lika mycket. Oavsett egen insats och egna val.

Osv. En massa överförenklingar, som (vilket kanske är ännu konstigare) inte ens ifrågasätts särskilt tydligt av åsiktsmotståndaren.

Underskattar de väljarna så otroligt mycket att de inte tror att de fattar att världen inte är så enkel?
Kommentera inlägget här: